Hur är det egentligen att vara kvinna och i behov av vård i dagens Sverige? Under en lång tid har männen fått bättre vård än kvinnor. Det beror bland annat på att sjukdomar som stroke och hjärtinfarkt har undersökts utifrån den manliga normen i samhället. Kvinnor får inte alltid samma symptom som männen och därför riskerar vårdpersonalen att missa exempelvis en hjärtinfarkt hos en kvinna. Det kan också vara så att kvinnor inte tas på allvar när de söker vård. Deras symptom blir bagatelliserade som exempelvis stress. Dödligheten hos de kvinnliga individer som har drabbats av hjärtinfarkt men får vård, är också högre än hos männen. Det beror dels på att de vänta längre på att behandlingen ska starta samt på att kvinnorna får tillgång till sämre behandlingsmöjligheter.
Jämlik vård
Du har säkert hört uttrycket jämlik vård, men vad betyder det egentligen? Vad tänker du själv på när du hör uttrycket? Kan det vara så enkelt att alla, oavsett ålder, kön, etisk härkomst, sexuell läggning och religion ska ha rätt till den vård som individen kräver? Ja, men detta efterlevs tyvärr inte överallt eftersom även inom specialisttandvård finns det idag många kvinnor som inte får den vård som de borde. I en rapport från Socialstyrelsen som nyligen presenterades, stod att ojämlikhet tandvård beror på faktorer som kön, geografi och utbildning. Kvinnor har länge uppgett har de har bra tandhälsa men detta är en sanning med modifikation.
Ett normkritiskt tänkande
I alla samhällen och kulturer uppstår det så kallade normer som talar om för oss hur vi bör vara, uppträda och se ut. En norm är ingen lag utan något som är det rådande idealet i vårt samhälle just nu. Hur hänger normer samman med jämlik vård för patienter i Sverige? Normerna är ofta kopplade till faktorer som ligger till grund för diskriminering som kön. Normerna har i sin tur med maktbegreppet att göra. De som är normen måste därför våga ifrågasätta orättvisor och felaktigheter.
