Det finns en bild av att en typisk svensk arbetare ofta är en man, men det visar sig nu att så inte är fallet. Den svenska arbetaren är oftare en kvinna än en man. Och deras löner spretar fortfarande, män tjänar mer än kvinnor i många yrken. Den som jobbar med ett typisk kvinnligt yrke som sjuksköterska får också ofta ganska låg lön, kanske runt 26 000 konor i månaden. (Men sjuksköterska är inte ett yrke som hör till kategorin arbetare, bör påpekas).
I två stora tjänstesektorer, offentlig sektor och handel, så finns det gott om kvinnliga yrken där fler är kvinnor än män jobbar. Exempel på sådana yrken är till exempel banskötare eller att jobba i butik, men även städning och barnomsorg. Sådana yrken är vanliga bland kvinnor. Bilden av arbetaren som en man som sliter på en fabrik är ganska cementerad men den kan man tjäna på att vidga lite och nyansera. En kvinna som är ute med småbarn i Britax produkter eller som moppar för fulla muggar på äldreboenden, är dock mer frekvent.
Oavsett om det gäller män eller kvinnor så är en arbetarlön i Sverige förhållandevis hög jämfört med i andra länder, men inte så hög att man kan luta sig tillbaka och ta det lugnt. Det behöver fortfarande räknas på marginaler ibland.
Tankesmedjan Katalys har tagit fram en rapport som visar att en svensk arbetare allt oftare är en kvinna, inte en man. I takt med att ekonomin har förändrats och jobb inom industrier och på fabriker har försvunnit och flyttat utomlands eller ersatts av maskiner, så har en större tjänstesektor växt fram i det postindustriella samhället – och där jobbar många kvinnor.
Detta får ekonomhistorikern Elinor Odeberg att uttrycka sig ganska skarpt, hon menar att vi har en lite förlegad syn på arbetarklassen som utgår från en typiskt manlig norm.
Rapporten kallas för ”Arbetarrörelsens blinda fläck” och i den har alltså ekonomhistorikern Elinor Odeberg slagit fast att mannen i industrin inte längre är en norm för hur arbetarklassen är. Mycket av produktionen av tjänster sker inom offentlig sektor. Det kan handla om barnskötare på dagis till exempel. Handeln är en annan stor sektor där många kvinnor jobbar i butiker, i allt från mataffärer till klädbutiker.
Detta bör ju få var och en att förutom att tänka på arbetaren som en man, även fråga sig hur enkelt en ung man eller ungdom som är kille har det att få jobb, särskilt i en storstad och inte på en bruksort, där arbeten inom fabrik är färre och fler arbeten finns inom tjänstesektorn.
För ingenting hindrar förstås att en man jobbar som undersköterska, barnskötare eller butiksbiträde, men frågan är om inte kvinnor ändå har det enklare att få sådana jobb än män, även om båda två har samma utbildning. Ett kvinnligt trevligt leende eller en butter man, vad lockar mest inom handel, barnomsorg eller vård när en arbetsgivare gör sitt val grundat på ett första knapert intryck från en relativt kort arbetsintervju?
