Kvotering är en fråga som av och till blossar upp i politiken och blir ämne för debatt. Kvotering är en term som oftast används inom arbetslivet och näringslivet, för att syfta på att ett visst antal positioner på en arbetsplats, eller ett visst antal styrelseposter i ett bolag, reserveras för en särskild grupp människor. Egentligen kan detta handla om vilken grupp människor som helst, men debatten handlar nästan uteslutande om kvotering av kvinnor.
Kvotering kan vid en första anblick tyckas vara positivt för jämställdheten, då dess syfte är att få en jämnare balans av män och kvinnor på arbetsplatser och på chefspositioner där den övervägande majoriteten är män. Motståndarna till kvotering påpekar dock gärna det paradoxala i att en åtgärd tänkt att resultera i jämställdhet, det vill säga att män och kvinnor behandlas lika, ska uppnås genom att kvinnor särbehandlas. De som förespråkar kvotering menar då att det ändå går att rättfärdiga kvotering, eftersom det system som vi har idag i många fall inte ger båda könen lika förutsättningar. De menar till exempel att om en man och en kvinna med samma kompetens idag söker en tjänst, så kommer mannen att ha en fördel bara för att han är man, och att det är detta som kvoteringen ska motverka.
Det är i detta sammanhang viktigt att hålla isär två olika typer av kvotering: radikal kvotering och måttfull kvotering. En lösning på problemet i det sistnämnda fallet kan till exempel vara måttfull kvotering, eftersom det endast innebär att man väljer kvinnan (det vill säga att man väljer den underrepresenterade gruppen) i det fall båda sökanden har samma meriter. Radikal kvotering är än så länge olaglig i Sverige. Det innebär att man väljer sökanden från den underrepresenterade gruppen (det vill säga kvinnor) även om det finns mer kvalificerade sökanden från majoritetsgruppen.
Det har dock förekommit förslag och uttalanden som har syftat till att instifta något liknande radikal kvotering. Det har då framförallt gällt bolagsstyrelser, bland annat genom att regeringen lade fram ett förslag som skulle lagstifta kvotering av kvinnor till bolagsstyrelser. Detta förslag röstades dock ned i januari 2017, något som bland annat Svenskt Näringslivs vd Carola Lemne såg som mycket positivt. Hon menade att det skulle vara ”ett kraftfullt ingrepp i äganderätten” om ett sådant förslag hade gått igenom. Dessutom påpekade hon att det inte är nödvändigt med en reglering via lag gällande kvinnor i näringslivet, då all statistik pekar på att andelen kvinnor på höga positioner i näringslivet ökar.
Debatten har dock inte dött i och med detta – så sent som i september 2017 uttalade sig justitieminister Morgan Johansson och sade att bolag som inte hade minst 40 procent kvinnor i sin styrelse ska upplösas av staten eller få betala höga viten.
Vad som kommer att hända i denna fråga får framtiden utvisa. Tillsvidare får arbetssökanden som letar efter lediga jobb använda sig av sidor som Netjobs.com, där man lätt hittar jobb som matchar ens kompetens. På det sättet behöver man inte oroa sig för att särbehandlas på grund av sitt kön, varken positivt eller negativt.
